Syfilis

Vad orsakar sjukdomen?
Syfilis (som ibland kallas för lues) orsakas av en spiralformad bakterie, en så kallad gramnegativ spirochet, som heter Treponema pallidum. Denna bakterie kan överleva nästan var som helst i människans kropp och kan sprida sig snabbt.

Hur smittar syfilis?
Syfilis smittar genom vaginala och anala samlag samt vid oralsex. Bakterien kan ibland också överföras via kyssar om man har primärsår vid munnen. En gravid kvinna som är infekterad kan smitta sitt foster via moderkakan. Vid tidig syfilis (de två första stadierna) är man mycket smittsam, vid sen syfilis är smittsamheten låg eller obefintlig.

Hur skyddar man sig mot syfilis?
Det bästa skyddet mot smittöverföring är kondom, men eftersom sår kan uppstå på ställen på kroppen som inte skyddas av kondomen är skyddet inte alltid fullgott.

Vilka symtom kan man få?
Syfilis är, tillsammans med tuberkulos och hiv, en av de stora ”sjukdomsimitatörerna”. Detta betyder att, beroende på sjukdomens stadium, man kan uppvisa i stort sätt vilka symtom som helst. Syfilis brukar normalt indelas i fyra stadier:

Primär syfilis: Cirka tre veckor efter smittotillfället uppstår ett rött ovalt sår (en så kallad schanker) där bakterien har trängt in i kroppen. Bild. Hos män ses de flesta schanker på penis, anus och ändtarm, och vanligen på vulva, livmoderhals och mellan vagina och anus hos kvinnor. Såret ser ofta rent ut, är utan var och gör inte ont, men kan utvecklas till ett sår som utsöndrar klart slem när det irriteras. Ofta sker också en ömmande svullnad av lymfkörtlarna på lårens insida och ljumskar. Såret läker vanligtvis av sig själv efter fyra till åtta veckor.

Sekundär syfilis: I detta stadium sprider sig bakterierna genom blodet till huden, levern, lederna, lymfkörtlarna, musklerna och hjärnan. Utslag på kroppen kan uppstå sex till tolv veckor efter att schankern har läkt. Bild. Utslagen, som varken kliar eller gör ont, kan täcka alla delar av kroppen, men brukar oftast ses i handflatorna eller under fotsulorna. Flera smärtfria skador kan också uppstå i slemhinnorna i munnen och svalget och på skelettet och inre organ. Eftersom bakterierna finns i skadornas utsöndringar är sjukdomen mycket smittsam i detta stadium. Utslagen läker vanligtvis utan behandling inom två till sex veckor. Andra symtom kan vara feber, sårig hals, trötthet, huvudvärk, nacksmärta, ledsmärta, illamående och fläckvist håravfall. Ett stort antal smittade personer får inga symtom alls vid detta stadium.

Latent syfilis: Detta symtomfria stadium visar sig i två faser: tidigt (inom ett år efter infektionen) och sent (efter ett år) och efterföljs av sekundär syfilis. Sen latent syfilis är inte smittsam eftersom bakterien är inaktiv i lymfkörtlarna och mjälten. Det latenta stadiet kan vara tre till trettio år och behöver inte framskrida till tertiär syfilis. Omkring 30 % av de smittade personerna förblir i det latenta stadiet.

Tertiär syfilis: Den slutliga fasen börjar tre år eller senare efter infektionen. I denna fas kan personen inte längre smitta andra, men bakterien återaktiveras, förökas och sprider sig i kroppen. Skador på hjärtat, ögonen, hjärnan, nervsystemet, skelettet och lederna kan uppstå, likaså tumörer på huden, skelettet, testiklarna och andra vävnader. Kardiovaskulära symtom som bråck på artärer och skador på aortaklaffarna kan uppstå, vilket gör att det centrala nervsystemet förfaller och orsakar demens, skakningar, oförmåga att samordna muskelrörelser, förlamning och blindhet. Skadorna går inte att reparera och kan i värsta fall leda till döden.

Hur går undersökning och testning till?
I primärstadiet kan man ibland upptäcka bakterien i prov från såret med hjälp av mikroskop. Vanligast är att man ställer diagnosen med hjälp av ett antikroppstest, det vill säga ett blodprov som tas från patienten. Ett första test kan tas cirka sex veckor efter smittotillfället, men vid ett negativt testsvar bör ett slutgiltigt antikroppstest tas när det gått totalt fyra månader. Misstänkta fall av syfilis bör handläggas av specialist. Provtagningen är kostnadsfri.

Var kan man testa sig?
Du kan testa dig på alla vårdcentraler, husläkarmottagningar, ungdomsmottagningar, hud- och venmottagningar, sex- och samlevnadsmottagningar och specialmottagningar för sexuellt överförda infektioner. Telefonnummer och länkar till många av landets mottagningar hittar du här.

Hur behandlar man syfilis?
Behandling sker i första hand med en engångs intramuskulär injektion av prokainpenicillin®, eller ibland med långverkande benzathinpenicillin® i tablettform. Om man är allergisk mot penicillin kan behandling ges med antibiotika, t.ex. tetracyklin® eller doxycyklin®, även om de är mindre effektiva. Syfilis ska alltid behandlas av en venereologisk specialist. Kontrollprover efter injektionsbehandling ska tas efter tre och sex månader samt efter ett år. Om behandlingen satts in vid sen syfilis ska kontrollprover tas även efter 18 och 24 månader.

Hur vanlig är sjukdomen?
Syfilis är en ovanlig sexuellt överförd sjukdom i Sverige, men har under de senaste åren börjat öka. Den inhemska spridningen sker för närvarande framför allt bland män som har sex med män i storstäderna. År 2007 anmäldes 240 fall av syfilis i Sverige och under 2008 rapporterades 172 fall. Även globalt är förekomsten av syfilis relativt låg, men förekommer mer utbrett i Sydostasien, Ryssland, de baltiska länderna, delar av Afrika och dessutom i storstäder i Amerika och Europa.

Vad säger smittskyddslagen?
Syfilis klassas enligt den svenska smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Detta innebär att om man misstänker att man blivit smittad är man skyldig att uppsöka en läkare för att göra de undersökningar och ta de prover som behövs. Om det visar sig att man blivit smittad är man skyldig att genomgå behandling och får under den tiden inte ha sex. Syfilis är en smittspårningspliktig sjukdom, vilket innebär att man måste lämna uppgifter om den eller de personer smittan kan ha kommit från och den eller de man kan ha fört den vidare till. Man kan välja att själv kontakta sina partners eller att en läkare eller kurator gör det. Man är i så fall alltid anonym gentemot sina partners genom sekretesskyddet i smittskyddslagen. Inträffade fall anmäls anonymt till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet.

Källor:
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/syfilis/
http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?Articleid=2688
http://www.sexosam.info/sesamparm/kapitel9.htm
http://www.urologkanalen.com/konssjukdomar/syfilis.shtml
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=683